Antagen

Och jag är lyckligast i världen, men jag får ont i hjärtgroparna av att det nu har blivit ett fakta. 160 mil upp i landet är inte en sträcka man åker för ett besök och en kopp kaffe. Men det ska nog bli bra ändå för fy tusan vad glad jag är över allt stöd jag har inför detta, alla som hejar på mig och Tias som inte tvekar en sekund på att flytta med mig upp. Och att läsa inredning på den finaste skolan jag sett känns strålande!